Dykning – Diving på Mauritius
De flesta hotellen har s k Diving Centre t.ex. Villas Mon Plaisir/Margarita har ett Diving Centre där såväl nybörjare som avancerade dykare kan få utbildning eller du som är utbildad och enbart vill dyka. Där finns alla varianter från ett enda dyk till två dyk per dag hur många dagar du önskar.
Jag har personligen aldrig tidigare dykt men har nyligen provat på det och tagit mitt certifikat, helt otroligt – en helt ny värld.
Eftersom jag är 60+ så är det aldrig för sent att prova och jag kände mig hela tiden oerhört “säker” d v s hade en instruktör vid min sida som tog hand om mig. Andra dyket gick ner till 18 meter , helt fantastiskt och som en parentes, vattentemperaturen var fortfarande 23 grader (september månad).
För er som är medlemmar i någon dykklubb så kan paketresor ordnas (genom någon av våra samarbetspartners) om ni är flera som åker samtidigt. Då görs ett program upp vad som skall ingå vad beträffar just dykningen.
Qualification from: PADI, NAUI, ASHI FIRST AID, DIVERS ALERT NETWORK (DAN) AND EMERGENCY FIRST RESPONSE.
Priser från ca 1.000 kr (nybörjarkurs)
Gäller boende på Hotel Villas Mon Plaisir och Margarita men alla hotell erbjuder dykning.
ETT DYK!
En torsdagsmorgon i mitten av september landade jag på Mauritius, denna lilla fantastisk ö mitt i Indiska Oceanen. Ca. 6 mil lång och 4 bred och därför tar det aldrig mer än en timma till vilket hotell man än bor på.
Mitt lilla familjehotell fanns i Pointe aux Piments, 12 km norr om huvudstaden Port Louis på öns västkust. Eftersom jag tidigare varit där kunde jag snabbt installera mig. På hotellet fanns ett ”Diving Centre” vilket jag ”sneglat på” förra gången jag var där. Har förstått att det måste vara enormt fascinerande att komma ner och få uppleva havslandskapet och dess ”invånare” eftersom jag snorklat lite vid reven som i stort sett finns runt hela Mauritius.
Nu var det frågan skulle jag våga?
Gjorde ”misstaget” att berätta för hotellägaren att jag gick och funderade på att dyka om bara mitt mod var tillräckligt stort. Morgonen därpå kom han, med ett leende på läpparna, och talade om för mig att ”på måndag klocka 10 har jag bokat ditt första dyk!” Ja, ja det är långt till måndag, hela tre dagar, men oj vad tiden gick fort.
Måndag morgon kom och efter en snabb och lite orolig frukost var det bara att på skälvande ben stapla iväg för mitt första dyk. Min instruktör skulle bli Barbi Mueller, ägare till Centrat. Det första jag fick lära mig var vad Scuba (Diving) betyder (Self-Contained Underwater Breathing Apparatus) och sedan började hon mycket lugnt och metodiskt gå igenom utrustningen. Vi var två nybörjare denna morgon och vi fick omgående varsin utrustning så vi själva kunde ”känna” och förstå hur allt fungerade. Där fanns dräkt, lufttub, mask, klockor m.m. Det viktigaste är naturligtvis att kunna andas under vattnet och att det finns tillräckligt med ”luft” i våra tuber. När tuben är full, den typ vi hade, var trycket 200 bar, vilket skulle räcka ca 1 timma på 10 meters djup. Eller som Barbi uttryckte det ”eller en dag i hotellpoolen”. Eftersom vi skulle ha varsin instruktör vid vår sida så var det även viktigt för oss att lära oss ”teckenspråket” så vi kunde kommunicera med varandra.
Efter en grundlig genomgång av all utrustning och bl.a. hur man gör om man får vatten innanför masken, vilket är obehagligt som alla vet som har snorklat och det som jag var mest orolig för, vill inte få en kallsup på djupt vatten. Har tidigare år stått och smålett lite när ”nybörjarna” i full utrustning tränat i poolen. Nu var det vår tur! Det var oerhört bra. Att först få gå i och prova på att andas och upptäcka att det fungerar är enbart det en underbar känsla. Sedan var det dags att sätta sig på poolkanten, med all utrustning på plats, och som riktig dykare ramla baklänges ner i den 1,5 meter djupa poolen.
Har som sagt tidigare sett ”amatörerna” snurra runt och hamna på rygg och andra konstiga saker. Detsamma hände mig. Men efter lite justering av vikter m.m. så började jag förstå hur det fungerade. Sedan var dags att kunna ”tömma” masken om det händelsevis skulle komma in lite vatten. Alltså glänta på masken så hela poolen strömmade in, huvudet bakåt, lyft på masken nertill och fräs ut genom näsan, skulle vilja säga ”snyt dig så hårt det går” och vipps så var poolvattnet där det skall vara. Ytterligare träning av olika saker sedan var vi klara, nu skulle vi snart ut på ”djupt vatten”.
Efter vila och avkoppling var det dags att äntra båten. Vi nybörjare hade var sin instruktör som hela tiden skulle vara vid våra sidor och assistera, allt var som att gå till ett dukat bord, dock var vi själva tvungna att ”äta” d v s andas.
Vi skulle denna gång enbart gå ner 8 meter ! Hemska tanke. Snabbt ut med båten i strålande solsken på det kristallblåa vattnet, vilket jag knappast la märke till på vägen ut. Så ankrade båten, på med utrustning, upp på båtkanten med ryggen mot vattnet, ena handen för masken och den andra bakom huvudet för att hålla allt på plats när man ramlar i vattnet. Tro mig eller ej, det fungerade även här. Slog inte i båten, tappade varken mask eller munstycke. Tumme och pekfinger i en cirkel mot min instruktör att allt är okej så började vi att ta oss ner mot botten. Först tömma all luft ur västen och därefter ”dra mig ner” efter ankarrepet, ett bra sätt för oss amatörer.
Nu börjar en helt annan värld visa sig för mig, det är nära på omöjligt att med ord beskriva vad jag fick uppleva denna måndag middag. Fiskar i alla möjliga och omöjliga former och färger. Även andra ”varelser” i mina ögon även om de också tillhörde fiskriket för att inte tala om havsbotten med sina rev och koraller. Såg av förklarliga skäl inte allt, det var jag för tagen av stundens allvar för att kunna se. Efter en stund tänkte jag på att jag måste se på min ”djupmätare” hur djupt vi var, tyckte den visade 10 meter ?
Allt för tidigt fick vi signalen att det var ”time” att stiga upp. Så plötsligt dök vi upp genom vattnet vid båtkanten, hjälp med att ta av utrustning och lätt upp i båten. Där fick vi veta lite om vilka fiskar vi sett, hur de lever och beter sig och till vår häpnade, vi hade varit nere på hela 12 meter och att vattentemperaturen där hade varit 23 grader, PLUS. Inget otrevligt hade hänt, vi hade ”överlevt” och JAG hade gjort mitt första DYK!
Det kommer att bli fler, även om jag är 60+